Svensk ekonomi fortsätter att visa en svag trend, där såväl industri som hushåll i Sverige är försiktiga i sin syn på framtiden. Efter att initialt ha reagerat positivt på Riksbankens åtgärder så tappade kronan åter under oktober. I USA valde centralbanken Federal Reserve att kvarstå med en oförändrad ränta för andra mötet i rad. Aktiemarknaden fortsatte att utvecklas svagt under oktober till följd av den osäkra makrobilden.
Förnyad geopolitisk oro
Centralbankerna har tagit en paus i räntehöjningarna, och vi står därmed i en period av att vänta-och-se. Inflationsstatistik pekar på att vi passerat toppen och att en allt lägre nivå är att vänta framgent, men det kvarstår inflationsfaror genom bland annat lönestegringar och ökade tjänstepriser. Budskapet från centralbankerna är emellertid entydigt, marknaden ska inte vänta sig att styrräntorna kommer att sänkas i närtid utan vi bör räkna med att dagens räntenivåer kvarstår under en längre tid. Detta givet att inget i den övergripande bilden förändras.
Nya faktorer lär dock dyka upp på radarn vilket kan påverka agerandet på både kort och lång sikt. En sådan är krigsutbrottet mellan Israel och Hamas, som förutom de fruktansvärda humanitära konsekvenserna även påverkar de geopolitiska spänningarna. Förutsatt att konflikten inte eskalerar och involverar fler parter är bedömningen för tillfället att effekten på omvärlden blir relativt begränsad. Men riskerna ska inte underskattas där framför allt agerandet från Iran och de oljeproducerande länderna står i fokus.
November inleddes med att Federal Reserve för andra gången i rad kvarstod med en oförändrad styrränta. I marknadens förväntansbild ligger i dagsläget inga ytterligare höjningar även om centralbankschefen Jerome Powell i sin kommunikation upprepade att fler räntejusteringar inte är uteslutna. Blickar vi framåt lutar de flesta bedömare dock åt att vi lär ligga kvar med nuvarande räntenivåer åtminstone framåt våren, men att vi under sommaren 2024 kan börja se inledningen på en räntesänkningscykel. Avgörande för om och när räntesänkningar kan inledas är en låg och stabil inflation samt hur ekonomiska aktiviteten utvecklas i USA. I december kommer Fed att publicera en ny räntebana, och hur prognosen då ser ut lär kunna sätta tonen för marknaden.
Vi noterar att de amerikanska räntorna föll tillbaka efter räntebeskedet och i skrivande stund står tioåringen i 4,72 procent, vilket mildrar den uppgång vi haft under oktober. Man kan också konstatera att den kraftiga uppgången i tioårsräntan vi haft sedan i våras haft en åtstramande effekt utan att centralbanken behövt agera genom ytterligare höjda styrräntor.
Femtonde månaden i rad med lägre aktivitet i svensk industri
För svenskt vidkommande är konjunkturbilden fortsatt svag. Med negativ BNP, vikande aktivitet inom industrin och signaler om en allt svagare arbetsmarknad är det inte många pilar som pekar uppåt. Inköpschefsindex för industrin steg visserligen i oktober något till nivån 45,7. Utfallet pekar dock för femtonde månaden i rad på avtagande aktivitet i svensk industri och det var även andra månaden i rad då samtliga delkomponenter i mätningen låg under brytgränsen för tillväxt. Konjunkturbarometern, som är en bredare konfidensindikator, visar även den på svagt stämningsläge, men framför allt för hushållen där vi noterar en rekordlåg andel hushåll som planerar för bostadsrenoveringar under det kommande året. Just svagheten i bygg- och bostadsmarknaden är genomgående teman, och med tanke på hur resursintensiv sektorn är, både vad gäller kapital och personal, låter effekten på ekonomin inte att vänta på sig.
De dystra utsikterna återspeglas även på den svenska arbetsmarknaden, där allt färre företag uppger att de planerar nyanställningar, men även att den faktiska arbetslösheten har börjat att dra sig uppåt. De högre räntorna och den osäkra konjunkturbilden håller nere hushållens konsumtion och påverkar företagens investeringsvilja negativt. I kölvattnet av den svaga inhemska trenden och den låga efterfrågan från framför allt Europa fortsätter också kräftgången för den svenska kronan. Efter att initialt påverkats positivt av Riksbankens delvisa valutasäkring av balansräkningen har trenden åter vänt nedåt och under månaden tappade kronan i styrka mot både dollarn och euron, vilket är normalt under perioder av svagt marknadssentiment. .
Stora rörelser under rapportsäsongen.
Den osäkra makrobilden gjorde avtryck på aktiemarknaderna under månaden, även om den pågående rapportperioden såklart dominerade utvecklingen i enskilda aktier. Världsindex föll med 3,0 procent i dollar men på grund av den svaga svenska kronan blev utvecklingen mer beskedliga minus 0,7 procent uttryckt i svenska kronor. Flertalet av de absolut största globala bolagen har nu kommunicerat sina kvartalsrapporter och trenderna för året ser ut att bestå. Intresset för AI-relaterad tillväxt är stort och gynnar fortsatt exempelvis de stora teknikbolagen, ränteläget är betydligt högre än för ett år sedan vilket ger bankerna en ordentligt vinstskjuts. Inom hälsovårdssektorn är substanser verksamma mot övervikt fortsatt i fokus och har medfört en rad nya antaganden för bolag inom exempelvis snabbmatsindustrin, där utsikterna strukturellt kan förändras om efterfrågan, på grund av medicin som dämpar aptiten, försvagas. Signalerna om en svagare orderingång för de mest cykliska bolagen är dock mer uttalad i utsikterna vilket har bidragit till kurspressen i marknaden. .
Stockholmsbörsen retirerade med 3,4 procent med betydande rörelser i rapporterande bolag. Den stora andelen konjunkturkänsliga bolag på stockholmsbörsen drabbades när den allt svagare konjunkturbilden även bekräftades i bolagens utsikter för framtiden. Orderböckerna är generellt fortsatt goda och vinstnivåerna likaså, men flertalet rapporterande företag uppger en minskande orderingång och att utsikterna för det kommande kvartalet är dämpade. Bygg och fastighetsrelaterade bolag har fortsatt sin kräftgång under månaden tyngda av den mycket svaga utvecklingen för bostadsbyggandet i Sverige och osäkerheten kring finansieringen av högt belånade fastighetsbestånd. .
Möjligheter i ränteplaceringar.
Under lång tid har ränteplaceringar i många fall enbart fungerat som en riskhanterare i en portfölj. Men givet den nya räntemiljön har det skapats goda möjligheter att skapa god avkastning i räntemarknaden och för en investerare finns därmed fler intressanta möjligheter i stället för en passiv ränteexponering. Vi rekommenderar en väldiversifierad ränteportfölj med fokus på företagsobligationer med kortare duration. En sådan portfölj väntas givet dagens förutsättningar kunna ge en avkastning på i storleksordningen 6–7 procent årligen. Det är attraktivt i absoluta tal, och ställer vi det i relation till risktagandet framstår det än mer intressant. .
Vad gäller den övergripande allokeringen mellan aktier och räntor rekommenderas fortsatt en nivå i linje med den långsiktiga riskprofilen och Säkra Spars Allokeringsindikator kvarstår således på neutral. Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav. .
Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.
