Skip to main content

Återhämtning på börsen

Efter bankfrossan i mars har aktiemarknaden återhämtat sig snabbt den senaste månaden. IT-sektorn har åter tagit taktpinnen och visar hittills i år en uppgång på hela 17 procent, medan ett globalt aktieindex nu stigit med 7 procent. Värderingen av aktiemarknaden är hög, men sett till nivån de senaste åren sticker det inte ut. I Sverige beslutade Riksbanken att höja styrräntan till 3,5 procent för att hantera den höga inflationen. Statistik från mars visade dock att vi kan ha sett ett trendbrott med lägre prisuppgångar och prognoser tyder på att vi kan vara nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent i slutet av året.

Nya höjningar från Riksbanken

Inflationen ser ut att ha toppat, och på flera marknader kommer statistik som visar att nivåerna nu börjat falla. I Sverige föll måttet KPIF (konsumentpriser med fast ränta) till 8,0 procent i mars, vilket innebar en nedgång från 9,4 procent under föregående månad. Även KPI, som är det övergripande måttet för kärninflationen, föll tillbaka under månaden. Utfallet på 10,6 procent var en tydlig nedgång från i februari. En förklaring till de fallande nivåerna ligger i att elpriserna fallit tillbaka, mars var tredje månaden i rad med fallande prisnivåer. Något som dock sticker ut är utvecklingen för livsmedel där vi noterar en prisuppgång på nära 20 procent under det senaste året, och 1,2 procent sedan i februari.

Mars innebar samtidigt den första gången sedan i december 2021 som inflationsnivån föll jämfört med samma tidpunkt året innan, vilket är ett tydligt trendskifte. Såväl Konjunkturinstitutet som Riksbankens prognoser tyder därutöver på att inflationen successivt kommer att falla under året och att vi under andra halvan av innevarande år närmar oss Riksbankens mål om 2 procent, och att vi under 2024 väntas ha en inflationsnivå tydligt under denna nivå.

Riksbanken kommunicerade den 26 april beslutet att höja styrräntan med ytterligare 0,50 procentenheter till 3,50 procent. Att KPI fortsatt ligger kvar över 10 procent är en viktig förklaring till Riksbankens agerande och centralbanken är uppenbart rädd för att inflationen ska bita sig fast på höga nivåer. Bland marknadens aktörer förväntades innan räntebeskedet att det kommer ytterligare höjningar på 0,25–0,50 procentenheter i sommar. Men Riksbankens uppdaterade prognos visar att vi nu står nära räntetoppen, och från centralbanken kommuniceras endast en räntehöjning om 0,25 procent och dessutom kan denna komma senare än vad marknaden tidigare bedömt, ett besked som snabbt fick genomslag på ränte- och valutamarknaden.

Bland analytikerna går meningarna isär om när nästa fas med räntesänkningar kan inledas, hur väl de högre räntenivåerna biter på inflationen är en komponent i detta, men även hur svag konjunkturutvecklingen blir är avgörande för hur Riksbanken kommer agera. Efter räntebeskedet lär prognoserna ses över ytterligare, men i tidigare i bedömningar såg vissa aktörer det som troligt att styrräntan ligger kvar på åtminstone 3,75 procent en bra bit in i 2025, medan andra analyser tyder på att en snabbt fallande inflationen och en svag konjunkturutveckling kan leda till att Riksbanken redan 2024 byter spår och sänker räntan ned mot 2 procent igen.

Stark utveckling på aktiemarknaden efter kaos i banksektorn

Efter att vi upplevt en viss turbulens i samband med kollapsen av ett par mindre amerikanska banker har marknaden studsat tillbaka under april. Investerare har uppenbarligen gjort bedömningen att spridningseffekterna av bankoron är begränsade och i stället valt att fokusera på rapportsäsongen för det första kvartalet samt trenden för inflationen.

Efter att omkring 20 procent av de amerikanska börsbolagen rapporterat har mer än tre fjärdedelar av bolagen lyckats att överträffa förväntningarna, och inte minst har utvecklingen för de större bankerna visat starka siffror vilket ytterligare har lugnat marknaden efter föregående månads frossa. Under aprils sista vecka rapporterar en rad större teknologibolag, vilket är intressant med tanke på hur betydande dessa är i index. Efter en svagare period under 2022 är branschen den som har visat starkast utveckling under innevarande år, som helhet har IT-sektorn stigit med 17 procent i år, medan Kommunikationstjänster noterar en uppgång på 15 procent. Svagast utveckling hittar vi i stället inom Energi, Fastigheter, och Bank/Finans som alla ligger runt nollan räknat från årsskiftet.

Rekylen efter bankoron innebär att ett globalt aktieindex stigit med 4 procent den senaste månaden, där de europeiska marknaderna har varit starkast. Bäst har utvecklingen varit på den franska aktiemarknaden där börsen stigit med hela 8 procent på en månad, vilket gör att uppgången hittills i år är 19 procent. Stockholmsbörsen noterar under 2023 en positiv avkastning på 10 procent, medan det amerikanska indexet S&P500 stigit med 7 procent, och Nasdaq med 14 procent. Svagare har utvecklingen på tillväxtmarknaderna varit, där marknader som Brasilien och Indien fortsatt har en negativ avkastning sedan årsskiftet.

Värderingen av den amerikanska aktiemarknaden har varit i en stigande trend sedan i mitten av 2022, och S&P500 värderas nu på P/E 18 (aktiekurs/vinst) baserat på kommande års vinstprognoser. Det är visserligen en lägre nivå än under post-covid-perioden 2020/2021 men bortsett från dessa år den högsta nivån vi haft de senaste 20 åren. Det samma gäller värderingen av teknologiaktier som nu är på P/E 24 och snabbt närmar sig toppnivåerna för ett par år sedan. De relativt höga värderingsnivåerna medför att det är stor bevisbörda på börsbolagen, där vinstutvecklingen måste matcha förväntansbilden.

Ser vi till ett bakåtblickande mått som det så kallande Shiller-PE, där dagens kurser sätts i relation till historiska vinstnivåer, kan noteras att vi är kvar på höga nivåer men att bilden inte är lika tydlig. Dagens nivå på 29,5 är visserligen högt satt i relation till ett långt historiskt perspektiv men om vi begränsar jämförelsen till perioden efter IT-kraschen i början av 2000-talet är inte värderingen anmärkningsvärt hög. Tar vi dessutom räntan som en parameter och sätter Shiller-PE i relation till aktuell räntenivå har värderingen mer eller mindre varit stabil de senaste två åren. Även om räntenivåerna har kommit upp under det senaste året kan vi alltså inte omedelbart dra slutsatsen att vågskålen tippat över och gjort ränteplaceringar tydligt mer attraktiva jämfört med aktier.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder.

Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare

Vill du veta mer?

Önskar du en offert eller vill veta mer om våra tjänster? Kontakta oss så berättar vi mer.

Kontakta oss

Senaste artiklar