Ett svagt globalt inköpschefsindex lyfter fram osäkerheten avseende den ekonomiska tillväxten, även om sannolikheten ökat för att vi står inför slutet på räntehöjningscykeln. I USA väntar vi oss inga fler räntehöjningar, och de senaste signalerna tyder på att arbetsmarknaden närmar sig en balansnivå. Även om aktiemarknaden under den senaste månaden varit relativt svag har utvecklingen hittills under 2023 överträffat de flesta förväntningarna, vilket dock inte gäller för Stockholmsbörsen. Den svaga valutan och oro för bland annat fastighetssektorn har påverkat utvecklingen negativt under året. I Säkra Spars allokeringsindikator kvarstår vi med en neutral nivå och ett balanserat risktagande.
Avtagande tryck på amerikansk arbetsmarknad
Framåtriktade makroindikatorer som inköpschefsindex pekar på en låg aktivitet och att trenden lär bestå under kommande månader, inte minst situationen i Europa ser bekymmersam ut men även länder som USA och Japan visar för tillfället vikande trend. Notabelt är dock att mätningen för Kina vände över balansnivån och nu tyder på en viss tillväxt, även om den senaste uppdateringen för tjänstesektorn indikerar att den ekonomiska återhämtningen åter verkar tappar i styrka. Med osäkerheten kring bland annat stimulansåtgärder och problem i landets fastighetssektor vågar vi emellertid inte tro på en ljusning av läget i närtid.
Det tyska IFO-indexet, som är fokuserad på humöret i Europas största ekonomi, visade också en fortsatt nedgång i augusti. Indikatorn föll till nivån 85,7 vilket var fjärde månaden i rad med fallande nivåer och där bedömningen av den nuvarande situationen är på den lägsta nivån sedan augusti 2020 då covid fortfarande höll sitt grepp om den globala ekonomin. Signalerna för företagen i landet är dessutom att det väntas en tydlig inbromsning under kommande månader, och även om pilarna pekar nedåt för flertalet sektorer är trenden svagast i byggindustrin där det indikeras en tvärnit i aktiviteten. Även signalerna kring den svenska ekonomin är fortsatt svag, med både inköpschefsindex för tjänstesektor och industri under 50-nivån, vilket indikerar en fallande aktivitetsnivå. Svensk industri har ett stort exportberoende och en svagare industrikonjunktur i omvärlden slår hårt, samtidigt som vikande bostadsbyggande och urholkad köpkraft för hushållen i hög grad påverkar tjänstesektorn. Det sammanvägda indexet för både tjänstesektor och industri kvarstår därmed under brytpunkten för sjunde månaden i rad.
Den amerikanska ekonomin har varit betydligt mer motståndskraftig än den europeiska, vilket bland annat exemplifieras av utvecklingen på arbetsmarknaden. Sysselsättningen är en viktig faktor att följa då det både ger en bra generell temperaturmätare för den ekonomiska aktiviteten i landet, och är en avgörande faktor för hur den amerikanska centralbanken kan komma att agera framgent. Mätningen för augusti visade emellertid att vi kan närma oss en normalisering i USA, då det för tredje månaden i rad tillkom färre än 200 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn, vilket ofta ses som en form av skiljenivå. Samtidigt var löneökningarna lägre än väntat och arbetslösheten, justerat för de personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande och de som arbetar deltid, steg till 7,1 procent. Sammantaget bidrar det till avtagande inflationstryck och vi bedömer att vi är nära slutet på räntehöjningscykeln. Under septembermötet väntas ingen räntehöjning från Federal Reserve och marknadens bedömning är att det är osannolikt med en höjning även senare i höst. Däremot anser vi att det mesta talar för ytterligare en höjning under innevarande år i såväl Europa som Sverige.
Svag svensk aktiemarknad
Den svenska aktiemarknadens utveckling har historiskt en tydlig koppling till valutans utveckling, och innevarande år avviker inte från den trenden. Den öppna svenska ekonomin med stort beroende av export och den global konjunkturen, hög inflation, ränteskillnader mot omvärlden, svag tillväxt och ekonomin som helhet är alla faktorer som påverkat utvecklingen negativt. Därutöver finns en påtaglig oro kring fastighetssektorn med eventuella smittoeffekter på bankerna. För en investerare med svenskt fokus har året hittills erbjudit en acceptabel absolutavkastning, med en uppgång på 7 procent för Stockholmsbörsen som helhet. Det är inte förrän det ställs i relation till övriga världen som det blir riktigt tydligt att den svenska börsen inte alls hängt med omvärlden. Går vi tillbaka tre månader har Stockholmsbörsen fallit med 3 procent vilket kan jämföras med enskilda länder som USA och Japan vars börser stigit med 9 respektive 6 procent, och även tillväxtmarknaderna har som aggregat levererat en uppgång på 5 procent.
På sex månader är skillnaden än större, då Europa som helhet stigit 10 procent, amerikanska S&P500 noterar en uppgång på 22 procent och tekniktunga Nasdaq visat en uppgång på hela 31 procent, medan ett globalt index stigit 17 procent. Sverige har under denna period levererat en negativ avkastning på -2 procent. Att vi kan närma oss slutet på räntehöjningscykeln är sannolikt bra såväl för svenska konsumenter som för den svenska aktiemarknaden. Men situationen belyser samtidigt problematiken med att ha en för ensidig exponering i sin aktieportfölj och vikten av att inte bara diversifiera mellan tillgångsklasser utan också mellan regioner.
Neutral allokering mellan aktier och räntor
Förväntningarna är att centralbankerna ska kunna navigera den globala konjunkturen till en mjuklandning, vilket i sådana fall skulle avvika från det historiska mönstret då räntehöjningscykler slutat i en tydlig recession. Det finns en risk i att marknaden tagit ut vinsten i förskott och vi ser också att prognoserna för tillväxten på senare tid justerats upp både vad avser 2023 och 2024.
Vi ser att det finns en risk för att tillväxtförväntningarna är för höga och bedömer att den nuvarande trenden med höjda tillväxtprognoser för kommande år kan visa sig vara för optimistiska. Samtidigt kan de signaler som kommer från Kina om förbättrad aktivitet i ekonomin komma på skam om landets ledning inte lyckas stabilisera såväl konjunktur som fastighetsmarknad.
Vi kvarstår med en neutral allokering mellan aktier och räntor, vilket innebär att andelen är i linje med den långsiktiga strategiska fördelningen. Vad avser aktier rekommenderas en bred allokering över geografier och branscher, men där vi föredrar exponering mot USA relativt Europa på grund av bland annat sektorsammansättningen på respektive aktiemarknad samt de generella tillväxtutsikterna för de två regionerna. Vi ser även möjligheter på den japanska aktiemarknaden, där en låg värdering, starka balansräkningar och defensiva kvaliteter är argument som talar för en explicit exponering.
För räntor skapar de högre underliggande räntenivåerna, och vissa fall höga spreadar, intressanta möjligheter. Inflationsrisken är inte längre i fokus och vi fokuserar i högre utsträckning på företagsobligationer och kortare duration. Vi ser goda möjligheter inom såväl investment grade som high yield, även om spreadarna fallit tillbaka från toppnivåerna. En negativ lutning på räntekurvan ger en dålig risk/reward att kliva länge ut på räntekurvan, och vi fokuserar således på kortare duration i vår exponering.
Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.
