Ord väger ibland tyngre än handling och när centralbankerna fortsätter att peka på behovet av högre räntor under en längre tid, även om de inte de facto höjer räntorna, så sätter man marknader i gungning. Fortsatt stigande realräntor, framför allt i USA, skapar återigen negativ avkastning på både ränte- och aktiemarknaden.
Räntesänkningarna skjuts på framtiden
Ju längre in på hösten vi kommer, desto fler datapunkter får centralbankerna ta hänsyn till. När det kommer till inflationsbilden pekar det mesta åt rätt håll för tillfället då statistik som presenterats i september pekar på att inflationstakten faller snabbare än vad som tidigare förväntats. I USA föll amerikanska centralbanken Fed:s favoritmått för inflation, kärn-PCE, till 3,9 procent i årstakt för september och man närmar sig nu i rask takt målbilden på 2 procent. Flera bedömare har tidigare pekat på att Fed kan börja att sänka styrräntan då inflationstakten sjunker under 3 procent, något man förväntas nå redan till årsskiftet. Samtidigt fortsätter kommunikationen från Fed:s håll att peka på att inflationsriskerna är långt ifrån över och att det kan komma att krävas ännu högre räntor under ännu längre tid för att få bukt med problemen. Ett av de starkare vapnen i en centralbanks arsenal är just kommunikationen kring den framtida räntebanan och att skapa möjligheter för marknaderna att få ”rätt” förväntningar. Det är precis det Fed nu ägnar sig åt. Räntehöjningarna är med stor sannolikhet över för denna gång i USA och beroende på om det blir en mjuk- eller hårdlandning så kan vi se fram emot räntesänkningar ett par kvartal in på det nya året.
I Europa och Sverige ligger vi dock som vanligt ett par kvartal efter i tiden. Både ECB och Riksbanken höjde räntan med 25 räntepunkter i september och vi ska nog förvänta oss ytterligare en höjning innan året är slut. Inflationstakten i både eurozonen och Sverige har börjat falla och det snabbare än vad bedömare tidigare trott. Vi ligger dock efter USA i den här cykeln och får helt enkelt acceptera att kampen mot inflationen är förskjuten ett par kvartal här hemma. Vi ser dock stora positiva nyheter på den fronten där till exempel förändringstakten på producentpriser i Sverige fortsatte att sjunka till -5,9 procent i årstakt, det största fallet sedan SCB började publicera data i mitten av 70-talet. Dessa data tar dock lite tid innan det dyker upp i de riktiga inflationstalen men vi har just nu flera krafter som pressar ned inflationen även i vår del av världen.
Vändning för kronan?
Den allmänt svaga svenska kronan har undgått få. Bara under de senaste två åren har kronan försvagats med cirka 30 procent mot den amerikanska dollarn och cirka 15 procent mot euron. Orsakerna har varit flera; en allmänt svag riskaptit, omvärldens skepsis mot svensk fastighetsmarknad och därmed banker samt att Riksbanken tryckt mer pengar än omvärlden, relativt sett. Den svaga kronan är inte bara ett underbetyg till AB Sverige och Riksbanken utan utgör även ett icke-önskvärt problem när det kommer till rådande inflationsbild. En svagare krona medför högre importerad inflation.
Riksbanken har vid upprepade tillfällen talat om riskerna kring den svaga svenska kronan och har allt intensivare börjat adressera frågan. Vid Riksbanksmötet i slutet av september meddelade Riksbanken, förutom att man höjde styrräntan, även att man avser att valutasäkra delar av sin valutareserv. Även om beslutet var väntat av marknaden så var implementeringen av den mycket mer i närtid än väntat. Med start redan måndagen efter, den 25:e september, avsåg Riksbanken att valutasäkra 8 miljarder dollar och 2 miljarder euro till svenska kronor, ett belopp motsvarande cirka en fjärdedel av valutareserven. Även om beloppen inte är avskräckande ur ett valutamarknadsperspektiv är signalvärdet desto större och effekten har inte låtit vänta på sig. Sedan beskedet har kronan stärkts med cirka 3 procent mot euron och 2 procent mot dollarn och det under en period med fallande aktiemarknad.
Signalvärdet är som sagt inte helt oviktigt och kan mycket väl vara starten på ett större trendbrott för en omvärdering av kronan. Sett ur ett historiskt perspektiv är kronan ordentligt undervärderad, särskilt mot den amerikanska dollarn. En större omvärdering skulle ge mycket stora positiva effekter på inflationen och därmed minska trycket på Riksbanken att ytterligare höja styrräntan.
Sektorrotation på aktiemarknaden
Med stigande marknadsräntor har återigen en viss sektorrotation insmugit sig på aktiemarknaden där IT-relaterade bolag återigen tappar mark mot mer defensiva sektorer som till exempel hälsovård. Stigande räntor har även medfört fortsatt fokus mot banksektorn som åtnjuter höga räntenetton och marginaler i en ny förändrad värld. Den japanska centralbanken Bank of Japan kan mycket väl komma att vara den mest hökaktiga centralbanken bland utvecklade länder det närmaste året, något som kan gynna japanska aktier relativt övriga världen.
Neutral allokering mellan aktier och räntor
Fortsatt stigande realräntor tillsammans med stigande oljepris på grund av utbudspolitik är inte en speciellt bra mix för tillväxtutsikter eller mer riskfyllda tillgångar som aktier. Centralbankernas retorik är ett effektivt vapen när det kommer till att hantera marknadens förväntningar men vi ser inte någon större poäng med att de facto fortsätta höja styrräntan i USA. Inflationen är på väg ned snabbt, även om högre energipriser i det kortsiktiga perspektivet kan ge visst tryck uppåt på inflationen är det mer av övergående natur och inget som centralbankerna behöver bry sig om.
Som situationen är just nu är det slut på räntehöjningar från Fed och vi bör förvänta oss någon höjning till av ECB och Riksbanken, sen är fullt fokus på hur djup den ekonomiska nedgången blir. Oavsett ser vi ingen möjlighet till en återgång till nollräntepolitiken men det är förändringstakten som blir viktigast för tillgångsslagen. En flört med räntesänkningar kan mycket väl vara startskottet för en svagare amerikansk dollar, en i så fall välkommen hjälpande hand till global tillväxt.
Marknaden är dock idag redan inställd på en mjuklandning av den globala ekonomin och ser man till makroekonomiska samband är en ordentlig uppgång i makroekonomiskt ledande indikatorer som exempelvis globala inköpschefsindex redan inprisat i dagens kurser. Att bågen redan är så pass spänd gör oss fortsatt mer försiktigt inställda till den taktiska allokeringen och vi förordar fortsatt ett balanserat/neutralt risktagande mellan aktier och räntor oavsett vilken strategisk och långsiktig risk man är beredd att ta som kund.
Sektormässigt ser den amerikanska aktiemarknaden fortsatt mer attraktiv ut än den europeiska. Vidare talar låg värdering och defensiva kvaliteter för den japanska aktiemarknaden.
Med en klart högre ränta än historiskt finns det bra möjligheter till god avkastning på räntemarknaden framöver. Sedan tidigare förordar vi en kortare duration och därmed minskad känslighet för stigande räntor, något som gynnats i miljö med stigande marknadsräntor. Vi ser goda möjligheter inom företagsobligationer där kreditspreadarna fallit men ännu inte till alarmerande låga nivåer.
Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.
