När det högdramatiska året så sakteliga ska börja summeras och vi blickar in mot 2024 så är det som vanligt fyllt med osäkerhet. Kommer inflationen normaliseras och räntorna sänkas? Går vi in i en recession eller lyckas vi mjuklanda ekonomin? Hur kommer börsen att gå? Trots osäkerhet och en orolig omvärld går vi in i det nya året med tillförsikt och vill lyfta fram flera positiva faktorer. Vi vill även önska alla våra kunder och läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!
Vi lämnar ett makroekonomiskt utmanande år bakom oss
Det gångna året kommer att gå till historien som räntehöjningarnas och inflationsbekämpandets år. I efterdyningarna av den globala nedstängningen under Covid och Rysslands invasion av Ukraina sköt inflationen upp rejält under 2021 och 2022, och centralbankernas efterföljande räntehöjningar lät inte vänta på sig. Under hela året har dock inflationstakten fallit tillbaka rejält och även om segern över inflationen ännu inte kan utropas officiellt så har centralbankernas retorik ändrats under senhösten. Om inget oväntat sker under vintern markerar de senaste höjningarna slutet för den här räntehöjningscykeln och marknaden har till och med varit snabb på att diskontera räntesänkningar så tidigt som till våren. I alla fall i USA. Här i Sverige är tonaliteten fortsatt något stramare även om det kanske är här som räntesänkningarna skulle behövas som mest. I vår lilla, öppna ekonomi med stor räntekänslighet är de ekonomiska konsekvenserna mer kännbara än i det stora landet i väst. Riksbanken måste hålla stadig kurs vad gäller styrräntan för att låta den svenska kronan få tillstymmelsen till chans att stärkas för att inte riskera att återigen importera inflation genom växelkursen. En svår men nödvändig balansgång och sanningen är att den svenska ekonomin redan visat upp fallande tillväxt två kvartal i rad, en så kallad teknisk recession.
Faktum är att den globala tillväxten trots allt visat på anmärkningsvärd motståndskraft under året, så även i Sverige. En stor anledning är att företag idag är mindre kapitalintensiva än tidigare, och därmed mindre räntekänsliga (vissa sektorer är förstås utmärkta exempel på motsatsen). Men även hushållen byggde upp ett sparöverskott under pandemiåren vilket nu betats av i snabb takt. I reala termer har privatkonsumtionen i Sverige fallit rejält ner till nivåer vi inte sett sedan 90-talskrisen.
Sett till global tillväxttakt ser den, enligt IMF:s senaste prognoser från oktober, ut att falla tillbaka från 3,5 till 3,0 procent i år för att under 2024 falla ytterligare ned till 2,9 procent. Det är något lägre än tidigare prognoser och verkar vid första anblicken inte så farligt. Men ser man till hur olika regioner och länder klarar sig så börjar det spreta en hel del. USA sticker ut som en relativt säker hamn, även om tillväxttakten sjunker även där. Problemen är främst relaterade till Europa där störst nedrevideringar sker tillsammans med Kina. Det här scenariot ligger lite i linje med det som centralbankerna försöker skapa med sin penningpolitik, nämligen en mjuklandning av ekonomierna. En mer utdragen lågkonjunktur snarare än en recession. Problemet är bara att det är något som centralbanker historiskt varit mycket dåliga på att orkestrera. De brukar bända på tills något bryts men förhoppningsvis är denna gång så pass annorlunda att de blir sannspådda. Det ska till en perfekt inbromsning av inflationen, utan nya exogena chocker, för att det scenariot ska inträffa varför vi vill lyfta fram ett varningens finger kring tillväxtutsikterna för det kommande året utan att för den sakens skull vilja uppfattas som domedagsprofeter.
Ett riktigt bra år avkastningsmässigt – utmaningarna till trots
Det är i motvind en drake lyfter heter det och det gäller oftast även de finansiella marknaderna. Fjolåret, som präglades mycket av kraftigt stigande räntor och därmed ett av de sämsta avkastningsåren för räntemarknaden i modern tid, har inte upprepats utan i år när de realekonomiska negativa effekterna börjar slå in har både aktie- och räntemarknaden presterat riktigt bra. På räntemarknaden har senhösten präglats ordentligt positivt av att marknaden nu bedömer att räntehöjningscykeln är över. Marknadsräntor faller och investerares värden stiger. Även börsen har presterat bra med en uppgång i skrivande stund på ca 16 procent för globala aktier, oavsett om räknar i dollar eller i svenska kronor. Om det fanns kvar något sparat i ladorna så har förmögenheter således växt under året.
Uppgången för aktier globalt är dock samtidigt lite av en chimär. Det är en oerhört liten exklusiv grupp av aktier kallade Magnificent 7 (Apple, Amazon, Alphabet (Google), Nvidia, Meta (Facebook), Microsoft och Tesla) som står för en stor del av den totala uppgången för hela världens börser. Just denna grupp aktier, som är några av världens största bolag marknadsvärdesmässigt, har som aggregat fördubblat sina börsvärden samtidigt som ett likaviktat index över det amerikanska index S&P 500 endast stigit med 8 procent. Koncentrationen i uppgången är alltså monumental och kanske bättre speglar hur den underliggande ekonomin och bolagen de facto mår och presterar.
Ser man till värderingar är dessa faktiskt inte speciellt utmanande, om man då bortser från Magnificent 7-bolagen. Det gäller såväl om vi ställer dagens börskurser i relation till historiska vinster, om vi beaktar analytikernas prognoser för kommande år, eller om vi för den delen studerar förändringstakten i värderingsmultiplarna. Det ger gott mod inför det kommande året där tillväxtförväntningarna inte är alltför positiva samtidigt som värderingarna är rimliga. Lägg därtill en miljö där räntor inte längre stiger så är det en relativt bra mix för aktier som helhet att frodas i.
Men, de konjunkturella riskerna är värda att lyfta fram och framför allt när vi väger det mot möjligheterna på räntemarknaden som fått en rejäl renässans. Efter de senaste årens stigande räntor kan tillgångsslaget på allvar utgöra en bra grund i en portfölj och har möjlighet att för första gången på mycket länge leverera god avkastning till en betydligt lägre risk. Vi förordar därför ett balanserat risktagande in på det nya året, i linje med den långsiktiga strategiska fördelningen beroende på din riskprofil.
Fördel Sverige!
I valet mellan svenska och globala aktier tycker vi att svenska aktier har stora möjligheter till revansch efter ett par år som relativ strykpåse. De senaste åren har en stor oro kring svensk ekonomi, fastighetsmarknad och valuta präglat utländska investerare. Sedan halvårsskiftet 2021 har Stockholmsbörsen knappt presterat positiv avkastning samtidigt som ett globalt aktieindex mätt i svenska kronor stigit med över 20 procent. Än värre är det om vi ser på utvecklingen för små- och medelstora bolag på den svenska börsen, där index för denna kategori bolag fallit med 15–20 procent under samma period. En vändning av penningpolitiken kan medföra en omvärdering av den svenska kronan vilket skulle ge en relativ fördel för svenska aktier kontra globala motsvarigheter varför vi inleder året med en mer positiv syn på just svenska aktier. En annan effekt av omsvängningen av penningpolitiken är att småbolag särskilt skulle gynnas i ett sådant klimat varför vi tror att det är en god idé att ha viss exponering även mot småbolagen. Vi noterar också att definitionen av småbolag kan skilja sig åt, och ibland omfattar bolag med börsvärden uppemot 85 miljarder kronor. Valet av investeringsalternativ bör därför ske med omsorg så att man får den exponering som eftersträvas och inte genom en korg av i sammanhanget rätt stora bolag.
Techbolagen borde ha mer att ge och Japan sticker ut
Trots att uppgången för Magnificent 7 varit högst anmärkningsvärd under året så är det inte utan fog. Flera av bolagen inom den bredare techsektorn är dels en del av en starkt strukturell trend och där bolagens omsättnings- och vinsttillväxt vida överstiger övriga sektorer. Visst är sektorn högre värderad än bredare index men i många fall är vinsttillväxten fortsatt mycket imponerande. I en miljö präglad av åtminstone inte längre stigande räntor bedömer vi att en bred global exponering mot techsektorn är fortsatt att föredra in på det nya året. En viktig drivkraft under 2023 har varit AI och den revolution som världen står inför med enorma effektiviseringar och nya möjligheter, men också en genomgripande förändring av hur och vad som produceras, och inte minst av vem. Det finns inget som talar för att den utvecklingen ska avta, och för att parafrasera Churchill kan vi konstatera att vi sannolikt är långt från slutet på denna resa, vi är inte ens nära början av slutet, utan att vi möjligen befinner oss i slutet av inledningen för AI.
En annan annorlunda typ av tematisk exponering som är väl värd att lyfta upp är japanska aktier. När resten av världen förmodligen kommer att, eller åtminstone sneglar mot sänkta räntor kan den japanska centralbanken Bank of Japan komma att vara den mest hökaktiga och åtstramande centralbanken i världen under 2024! Det kan komma att gynna japanska aktier ur ett globalt perspektiv där landet länge brottats med deflation och en inflationstakt långt under målet. Den japanska marknaden präglas av en hel del industriföretag med riktigt låg värdering.
Räntemarknaden är åter högintressant!
Efter regn kommer solsken. Efter ett par år med riktigt usel avkastning i spåren av centralbankernas räntehöjningar är de flesta segment inom räntemarknaden nu högintressanta. De kortare räntorna, som ofta ligger till grund för räntan hos företagsobligationer med kort löptid, så kallade FRN-lån, är på de högsta nivåerna sedan finanskrisens dagar. Även obligationsräntorna med längre löptider ligger på historiskt attraktiva nivåer. När räntehöjningscykeln nu är över kan stora värden skapas även för räntor i en portfölj. Däremot är det fortsatt en viss anomali över hela räntemarknaden då kortare räntor är högre än räntor med längre löptider, där det omvända är det normala då längre löptider förknippas med större osäkerhet. Det medför att investeringar i fonder med låg duration, eller ränterisk, idag ger högre förräntning givet samma risktagande. Dessutom brandskattas obligationsfonder årligen av just att räntekurvans lutning är negativ, så kallad roll down-effekt.
Kreditspreadarna är på hyggliga nivåer givet att vi inte sneglar mot en större recession under nästa år varför vi föredrar investeringar i fonder med låg duration och en bred exponering mot företagsobligationer. Men man ska som vanligt inte lägga alla ägg i samma korg utan sprida riskerna lite varför en viss del obligationsfonder även bör övervägas.
Glöm inte långsiktigheten i ditt sparande
Långsiktigheten i strategin och din övergripande riskaptit är avgörande för hur din avkastning kommer att vara när allt summeras. Det är också här som vi bedömer att en rådgivare kan tillföra mycket värde, i diskussioner om risk och långsiktighet i din förvaltning.
För mer information
Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder.
Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare
