Marknadskommentar april: En normalisering i en tid av onormala händelser

Efter en turbulent inledning på året har volatiliteten avtagit något och marknaden verkar ha accepterat att osäkerheten vi lever i är det nya normala. Prognoserna för den globala tillväxten justeras ned till följd stigande inflation, kriget i Ukraina och den nya covidnedstängningen i Kina, och det är framför allt industriföretagen som signalerar svaga framtidsutsikter. En ljuspunkt är emellertid att europeiska tjänsteföretag visar optimism i takt med att pandemirestriktioner tagits bort i regionen.

Fokus på hur bolagen hanterat de nya förutsättningarna

Efter en turbulent inledning på året så har volatiliteten avtagit något, då marknaden verkar ha absorberat de dåliga nyheterna. Stockholmsbörsen är så här långt under året en av de svagare aktiemarknaderna och har i skrivande stund backat med 15 procent, att jämföra det breda amerikanska indexet S&P 500 som backat 8 procent medan världsindex fallit med 9 procent. Det finns emellertid marknader som utvecklats relativt bra, bland annat är de brittiska och norska aktiemarknaderna på plus. I topp ligger dock den brasilianska börsen som har stigit med hela 30 procent. Det finns flera förklaringar till att Brasiliens aktiemarknad stigit så pass mycket, där stigande råvarupriser och en förflyttning av kapital från Ryssland till andra tillväxtmarknader (däribland Brasilien) lyfts fram som faktorer som gynnat utvecklingen.

I takt med att oron normaliserats riktas fokus i högre grad mot de grundläggande förutsättningarna för börsbolagen. Den höga inflationen, stigande räntor, situationen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland påverkar på olika sätt företagen. Därutöver skapar en ny covidvåg med påföljande nedstängningar i Kina osäkerhet med bland annat komponentbrist. Vilka som klarat turbulensen och vad företagsledningarna säger om resten av året står i fokus när kvartalsrapporterna synas.

Marknaden är känslig för dåliga nyheter, och även om värderingen kommit ned något i takt med att börsen fallit så är den fortsatt hög sett i ett historiskt perspektiv. I denna typ av miljö är det inte ovanligt att bolag som inte lyckas nå upp till förväntningarna straffas relativt hårt, så beroende på vilken aktieexponering man valt kan avkastningen skilja sig relativt kraftigt åt. Som exempel kan nämnas att det finns åtta aktier på Stockholmsbörsen lista för stora bolag (Large cap) som den senaste månaden haft en uppgång på mer än 15 procent, men att det på samma tidsperiod också finns 20 aktier som fallit med mer än 15 procent. Att sprida riskerna med en bred portfölj med val av flera fonder med inriktning mot önskade regioner och branscher, samt med en blandning av stora och små bolag, ger en bra bas i en långsiktig förvaltning och minimerar risken att trampa fel. Det är en strategi som alltid gäller, men som inte minst kan vara viktig i perioder som denna då det framtida händelseförloppet är oklart.

Svagare global tillväxt

Inflationen ser inte ut att vika än, även om vi enligt vissa bedömningar borde få en mer utplanande kurva. Men de amerikanska konsumentpriserna steg i mars med 8,5 procent vilket trots allt var högre än väntat, och både priser på insatsvaror och löner stiger snabbare än vad som legat i prognoserna. Det är därmed svårt att tro att vi kommer att få en dämpad nivå i närtid. Från Federal Reserves senaste protokoll går det också att utläsa att det lär bli en höjning med 0,50 procentenheter vid nästa möte, vilket i kombination med ytterligare åtstramningar bidrog till stigande räntenivåer. Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan noteras nu till 2,91 procent. Även i Sverige håller prisuppgången i sig, och inflationen stiger mer än väntat. I den senaste mätningen uppgår konsumentpriserna till 6,1 procent räknat i årstakt, vilket var klart över analytikernas prognoser och en tydlig uppgång från föregående nivån på 4,3 procent. Det medför att förväntningarna på en höjd styrränta skiftar snabbt och även från Riksbanken hörs tongångar som indikerar att vi kommer att se en åtstramning från den svenska centralbanken mycket tidigare än vad vi trodde när vi gick in i 2022.

Osäkerheten syns också i konsumentförtroendet, där den försämrade köpkraften och stigande räntekostnader i kombination med en orolig omvärld slår igenom. Detta väntas i nästa steg påverka konsumtionsviljan och detaljhandelsförsäljningen, vilket lär ligga i analytikernas fokus framgent och är något vi kommer att följa under kommande månader.

Den 19 april presenterade den internationella valutafonden IMF sina uppdaterade prognoser för den globala ekonomin. Som väntat skruvades prognoserna för BNP-tillväxten ned och inflationsförväntningarna upp. Den globala tillväxten väntas för 2022 uppgå till 3,6 procent, att jämföra med 6,1 procent under fjolåret och den tidigare prognosen på 4,4 procent. Med undantag för Ryssland ser vi de största revideringarna i Europa där länder som Tyskland och Italien får se den förväntade tillväxten justeras ned med 1,7 respektive 1,5 procentenheter. Effekterna i övriga delar av världen är mer begränsade, och länder med stor del av ekonomin kopplad till råvarusektorn ser snarast höjda prognoser från IMF. Även den förväntade inflationen skruvas upp, med de största prognosjusteringarna på tillväxtmarknaderna där konsumentpriserna väntas stiga med i genomsnitt 8,7 procent under året, medan prisstegringen i de mogna ekonomierna bedöms öka med 5,7 procent.

Med tanke på att de största prognosjusteringarna var i Europa är det intressant att följa övriga makroindikatorer för regionen. Uppdaterade preliminära inköpschefsindex för europeiska industri- och tjänsteföretag presenterades också nyligen. Inköpschefsindex, som är en framåtblickande indikator, visar att bilden faktiskt förbättrats på totalen och att regionen upplever den starkaste expansionstakten sedan i september. Men det är inte hela bilden utan helt och hållet sprunget av en optimism bland tjänsteföretagen som ökat aktiviteten i takt med att pandemirestriktioner tagits bort, med den starkaste förbättringen inom turistnäringen. Som kontrast var utvecklingen inom industrin betydligt svagare, och indexnivåerna i mätningen var på den lägsta nivån sedan andra kvartalet 2020. Längre leveranstider och brist på vissa insatsvaror i kombination med kriget i Ukraina och nedstängningen i Kina är orsaker som bedöms ligga bakom den svaga trenden. Men även en svagare efterfrågan ligger bakom industrins svagare framtidsutsikter. För att återkoppla till inledningen av detta månadsbrev så blir det härigenom mycket intressant att se vad bolagen kommunicerar i sina kvartalsrapporter.

Rysslandsfonderna fortsatt stängda

De rysslandsfonder som finns tillgängliga på den svenska marknaden är fortsatt stängda för handel och som vi lyfte i föregående månadsbrev är det oklart om eller när det kan bli möjligt att öppna handeln i dessa fonder. Vi upprepar att det är högst oklart vilka villkor som kan komma att gälla för en sådan handel och hur framtida sanktioner kan påverka dessa möjligheter. Rysslandsfonderna har med stor sannolikhet förlorat hela eller åtminstone mycket stora delar av sina värden vilket investerare bör ta i beaktande. De fonder med inriktning mot Östeuropa som helt eller delvis öppnat för handel har hittills noterat nedgångar på i storleksordningen 40–60 procent vilket i stort motsvarar den tidigare exponeringen mot Ryssland och kan därmed ses som en indikator för värdeutvecklingen i andra placeringar i regionen.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna.

Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare.

Vill du veta mer?

Önskar du en offert eller vill veta mer om våra tjänster? Kontakta oss så berättar vi mer.

Kontakta oss

Senaste artiklar

Säkra AB, Box 5775, 114 87 Stockholm

Säkra AB, Box 5775, 114 87 Stockholm
Cookiepolicy | Behandling av personuppgifter
Copyright © 2022