I USA har man efter segdragna diskussioner kunnat finna en principiell överenskommelse om att höja det så kallade skuldtaket. Därmed verkar man kunna undvika de negativa konsekvenser som annars väntade såväl den inhemska ekonomin som på de finansiella marknaderna. Samtidigt har det åter blossat upp en osäkerhet kring Covid med kraftigt stigande nivå av rapporterade fall i Kina. Oron i omvärlden står i kontrast till den börsbolagens rapporterade utvecklingen för det första kvartalet, där utfallen var starkare än väntat och där exempelvis svenska exportbolag gynnats av en svag krona och bankerna kunnat dra fördel av det högre ränteläget.
Aktiemarknad och sektortrender
Kvartalsrapporterna för årets första kvartal har visat på en relativt stark utveckling och generellt var utfallen inte riktigt lika illa som befarat. För de amerikanska bolagen inom S&P 500 minskade exempelvis vinst per aktie med cirka tre procent år över år att jämföra med förväntansbilden som innebar en minskning med sju procent, vid inledningen av rapportperioden.
Signalerna från börsbolagen är att leveransproblematiken har förbättrats och att efterfrågan generellt är fortsatt god. För de svenska exportbolagen syns också ett tydligt stöd för vinstmarginalerna från den svaga kronan. Den betydande finanssektorn och främst de stora bankerna, gynnas av det betydligt högre ränteläget, och uppvisar stigande vinster trots en begynnande lågkonjunktur.
Fastighetssektorn påverkas dock negativt av både sämre konjunktur och stigande räntor och har i spåren av detta fortsatt att pressas på börserna. För svensk del har flertalet av de tidigare hyllade affärsmodellerna som var framgångsrika i ett lågt ränteläge i stället förbytts till kris med nyemissioner som en direkt konsekvens för högt skuldsatta fastighetsbolag.
Internationellt har utvecklingen kring artificiell intelligens, AI, skapat stort intresse för bolag som bedöms kunna kapitalisera på möjligheterna. De stora globala IT-bolagen ses i många fall vara väl positionerade i denna trend och investerare lockas återigen av potentiellt hög framtida tillväxt, med stigande aktiekurser som följd. Inom hälsovårdssektorn och för de stora internationella läkemedelsbolagen har dock den senaste tidens marknadsfokus varit på framstegen inom läkemedel mot fetma, där ett par företag som idag har fungerande preparat, har svårt att möta den stora efterfrågan.
Skuldtaket i centrum
På den globala scenen har mycket fokus kretsat kring problematiken och spelet kring det amerikanska skuldtaket, vilket sätter begränsningen för landets offentliga utgifter. Systemet är etablerat sedan lång tid tillbaka och innebär förenklat att det finns en absolut gräns för hur stor skuldsättning USA får ha. Takets nivå sätts av politikerna, och när man når detta måste det fattas ett beslut om taket ska höjas och vad nästa nivå i sådana fall är.
Besluten föregås ofta av långdragna diskussioner, förhandlingar och försök att vinna politiska poänger om vilka utgifter som ska prioriteras, hur underskottet ska minskas samt hur det påverkar andra finanspolitiska beslut. Formellt slog landet i skuldtaket redan under inledningen av året, men genom att omfördela resurser har finansdepartementet kunnat hantera statens utgifter ytterligare några månader.
Under sista helgen i maj nåddes till slut en principöverenskommelse mellan demokraterna och republikanerna, där nästa steg är att kongressen på onsdagen den 31 maj ska rösta om att godkänna överenskommelsen. I praktiken innebär det att taket kommer att höjas i två år framöver och att nästa tidpunkt för förhandlingar kring skuldnivån lär komma först efter presidentvalet 2024.
Att en överenskommelse kunnat nås är viktigt och tar bort ett stort orosmoln från marknaden. Enligt beräkningar från den amerikanska finansdepartementet hade möjligheterna att betala statens utgifter varit uttömda den 5 juni. Det hade i sådana fall inneburit att den offentliga sektorn blivit tvungen att stänga ned sin verksamhet med uteblivna eller försenade lönebetalningar till statligt anställda. Samtidigt hade en ökad osäkerhet kring de statliga finanserna också riskerat att få konsekvenser på konsumenternas och investerarnas förtroende, och därigenom påverkat den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten. I förlängningen hade det dessutom kunnat leda till att USA:s kreditbetyg påverkats och därmed landets upplåningskostnader. Detta hot verkar nu vara avvärjt, även om detaljer och formella beslut återstår innan vi helt kan lägga frågan åt sidan.
Covid tillbaka på agendan
Covidoron är till viss del tillbaka efter att det rapporterats att antalet smittade i Kina stiger kraftigt och enligt prognoser kan nå 65 miljoner fall per vecka i juni. Även om det är långt ifrån toppen i den förra kraftiga vågen, då som mest 37 miljoner personer smittades under en enda dag, så är osäkerheten påtaglig. Det skapar också behov av en ny vaccinationsomgång av befolkningen. De tidiga vaccinationsprogrammen i landet var framför allt inriktade mot den yngre delen av befolkningen och gav dessutom i första hand skydd mot de tidigare varianterna av viruset, och ger således inte tillräckligt skydd mot senare mutationer av viruset. Oron är därmed att en ny variant av viruset snabbt kan få fäste i befolkningen med en snabb spridning.
Kinas tidigare agerande med nedstängningar vid lokala covidutbrott satte snabbt käppar i hjulen för många företag. Det fick också omedelbara konsekvenser på den globala marknaden med störningar i leveranskedjan, något som varit tydligt såväl när det gäller börsbolagens kommunikation som i prognoserna för den globala tillväxten. I ett läge där konjunkturutvecklingen är svag kan denna typ av störningar få en tydligt negativ påverkan på möjligheterna till ekonomisk återhämtning och vi kommer fortsätta att följa virusets framfart.
För mer information
Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder.
Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare
