Där kloka får råd

  • Start
  • Artiklar
  • Marknadskommentar oktober: Stigande energipriser och USA:s skuldtak i fokus

Marknadskommentar oktober: Stigande energipriser och USA:s skuldtak i fokus

Den senaste tiden har de stigande energipriserna blivit ett orosmoln med avtryck såväl på de finansiella marknaderna som i makrostatistiken, men även andra faktorer har bidragit till ökad osäkerhet under inledningen av hösten.

Från mitten av september och ett par veckor in i oktober kunde vi följa en nedgång på aktiemarknaden, där Stockholmsbörsen föll med drygt 8 procent med relativt stora rörelser dag för dag. Därefter studsade dock aktieindex upp och vi hade en av de starkaste börsveckorna på länge. Det är denna typ av miljö som vi bedömde att vi skulle få uppleva under hösten, där negativa och positiva nyheter och makrosignaler avlöser varandra och skapar fler och större rörelser på börsen.

En negativ nyhet som fick fäste var de stigande bränslepriserna och den energikris som skulle kunna uppstå i kölvattnet av detta. Bensinpriserna i Europa och Asien har på senare tid nått rekordnivåer, och även kolpriset har skjutit i höjden, bland annat som ett resultat av den ekonomiska återhämtningen som ökat efterfrågan och skapat en bristsituation. Signalerna från såväl Ryssland som Opec är att man avser att öka produktionsnivåerna, vilket lär fungera som en temporär lättnad, men energiförsörjningen är en fråga som lär återkomma. För samtidigt som behovet att ställa om till förnyelsebar energi är uppenbart, så är det lika uppenbart att vi än så länge är långt ifrån att kunna möta efterfrågan utan användning av fossila bränslen.

Stigande energipriser får också genomslag på inflationen, med därpå följande uppgång i räntorna. En amerikansk 10-årig statsobligation har sedan i augusti stigit från 1,19 procent till att som högst nå 1,61 procent för att sedan falla tillbaka något. Den amerikanska inflationen steg i den senaste mätningen till 5,4 procent. Justerat för förändrade prisnivåer i mat och energi var inflationen 4,0 procent, vilket ändå är högt relativt nivåerna de senaste åren. Även i Sverige steg inflationen, där KPIF (det mått som Riksbanken själva föredrar) steg med 2,8 procent men där nivån justerad för påverkan av de stigande energipriserna var 1,5 procent. Fortfarande talar majoriteten av bedömarna om att det är en tillfällig uppgång i inflationen och att vi kommer att få se en nedgång framåt våren, vilket också är huvudscenariot. Från den internationella valutafonden (IMF) lyfts fram att centralbanker världen över inte bör agera åtstramande på grundval av den temporärt högre inflationen då det riskerar att försämra möjligheterna till en stabil ekonomisk tillväxt. Att så många bedömare utgår från att det enbart är en tillfällig inflationstopp gör emellertid att en inflation som biter sig kvar på höga nivåer utgör en tydlig risk, då det skulle kasta omkull dagens antaganden.

Amerikanskt skuldtak ett politiskt slagträ

Samtidigt är vi i en situation där USA åter slår i skuldtaket, och där en temporär (eller permanent) höjning krävs för att landet ska kunna möta sina åtaganden på obligationsmarknaden, vilket skapar osäkerhet på de finansiella marknaderna.

Den amerikanska konstruktionen av skuldtaket innebär återkommande problem, och öppnar upp för politiska strider. Denna gång framför republikanska företrädare att det är president Bidens massiva åtgärdsprogram som försatt landet i denna situation, medan demokrater hävdar att åtgärden krävs på grund av redan beslutade och verkställda utgifter under den föregående presidentperioden.

Tidigare har denna typ av konflikter använts som slagträ i den politiska debatten med nedstängningar av den offentliga sektorn som resultat, vilket riskerar att lamslå landet. Det är en inte alltför avancerad gissning att det politiska spelet kring skuldtaket är en uppvärmning inför mellanårsvalen under 2022 då republikanerna ser en möjlighet att få majoritet i båda kamrarna. Från flera bedömare nämns att mellanårsvalen denna gång kommer att innebära ett rejält höjt tonläge och att splittringen i USA kan fortsätta att tillta.

Inköpschefsindex och BNP-prognoser

Efter tre månader med vikande trend i inköpschefsindex visade den senaste sammanställningen på en global uppgång. Utfallet på 53,0 indikerar att det fortfarande förväntas en tillväxt i den ekonomiska aktiviteten och de nationella mätningarna visade på stärkta nivåer i bland annat USA, Eurozonen, Storbritannien, Indien, Brasilien och Ryssland, vilket måste ses som ett styrketecken. Framför allt är det tjänstesektorn som utvecklas väl i rådande klimat, och där indexet nu visat på expansionsnivå 15 månader i rad. Det är en väntad utveckling i takt med att länder öppnar upp när vaccinationsnivåerna ökat och smittspridningen avtagit.

I jämförelse med den extremt höga nivå på inköpschefsindex under inledningen av året är vi emellertid på en lägre nivå idag, vilket kan tolkas som att den stora återhämtningsfasen ligger bakom oss även om man inom såväl tjänstesektorn som industrin ser positivt på utvecklingen framöver. I mätningarna går det också att utläsa att det finns tydliga flaskhalsar med upplevd brist på råvaror och andra insatsvaror i kombination med leveransproblem, vilket driver upp kostnaderna och kan elda på inflationen.

Den positiva tillväxtbilden syns även i IMF:s uppdaterade BNP-prognoser som presenterades under inledningen av oktober. Tillväxten under 2021 bedöms globalt uppgå till 6,0 procent för att följas av en tillväxt på 4,9 procent under 2022. För nästa år kommer även förväntade stimulanspaket att påverka i större omfattning än vad som tidigare låg i bedömningarna, inte minst i USA där prognosen för den amerikansk BNP-utvecklingen justeras upp från 3,5 till 4,9 procent för 2022 vilket i sammanhanget är en mycket stor förändring.

Prognoserna för innevarande år är på aggregerad global nivå oförändrad från den senaste mätningen i april, men bilden är inte entydig och det finns en skiljelinje mellan de länder där vaccinationsprogrammen kunnat rullas ut, och de regioner där vaccinationerna ännu inte tagit fart. Det är bland annat fallet i delar av Asien och i Afrika, men uppges generellt vara en uppdelning mellan de så kallande tillväxtländerna och de mer mogna industrinationerna. Det är också covid vars påverkan i olika former lyfts fram som den faktor som främst riskerar att förändra bilden för IMF:s prognoser, där en kombination av ett lågt vaccinationstempo och åtstramningar från centralbanker till följd av att inflationen biter sig kvar skulle vara extra smärtsamt för tillväxtländerna.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder.

Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare

Senaste artiklar

  • Vilket ansvar har styrelse och ledning?

    Vilket ansvar har styrelse och ledning?

    Företagsledning och styrelse bär det yttersta ansvaret för att företaget bedrivs på ett korrekt sätt. Ansvaret är personligt och riskerar därför att drabba den privata ekonomin – men det finns sätt att...

Säkra
Box 5775
114 87 Stockholm
  08-590 000 75
  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Säkra är en av Sveriges största försäkringsförmedlare med fokus på livförsäkring, sakförsäkring och finansiell rådgivning – för privatpersoner, företagare och offentlig sektor. Säkra omfattar drygt 60 kontor över hela Sverige som med sina 300 medarbetare verkar för hög kompetens, kvalitet och god service. Säkras försäkringsförmedlare och finansiella rådgivare är godkända av bl a Finansinspektionen, Insuresec och SwedSec samt är registrerade hos Bolagsverket.